Sagan om det finska skolundret- Vilka är framgångsfaktorerna?

Det finns ett land, ett litet land långt upp i norra Europa, ett land med tusen sjöar, ett land utan kungar eller drottningar, utan prinsar eller prinsessor. Men ett land där nästan alla elever lyckas bra i skolan.

Still from The Finland Phenomenon: Inside the World's Most Surprising School System 

Ett land där elever har mycket få läxor och nästan inga prov.

Still from The Finland Phenomenon: Inside the World's Most Surprising School System 

Ett land där nästan inga elever misslyckas och ett land där alla barn får det stöd de behöver. Handlar detta om ett sagoland? Hur kan ett land skapa en av världens mest framgångsrika system utan att fastna i läxor, utan att satsa på nationella prov, utan att skapa konkurrens bland skolorna, utan skolinspektioner?

Det är några av de frågor som Tony Wagner försöker få svar på i dokumentären The Finland Phenomenon: Inside the World's Most Surprising School System. Wagner besöker flera skolor och låter elever, lärarstudenter, rektorer, politiker och tjänstemän presentera de faktorer som bidrar till att Finland har ett så mycket bättre studieresultat än andra länder. 

Och berättelserna om det finländska "undret" försätter att spridas. Från Helsinki till Santiago de Chile, till Cataluña och Huelva, till England och USA. Mellan Santiago de Chile och Helsinki är det 13 000 km. Från världens ände till världens ände, från Nordpolen till Sydpolen, från Arktis till Antarktis. Vilka kontraster!!! Men intressen för det finska utbildningssystemet i Chile är mycket stort så Finlands ambassaden bestämde sig för att anställa Emilia Ahvenjärvi för att att informera om skolsystemet. I den här filmen föreläser hon på Liceo Manuel de Salas. 

Educación en Finlandia

Vilka aspekter av den finska modellen lyfter hon fram?

• politisk konsensus om att arbeta långsiktigt, utbildning är ingen valfråga; blocköverskridande överenskommelser om skolpolitik

• utbildningsreform på 70-talet som gäller fortfarande
•  man "rankar" inte skolorna så konkurrensen existerar inte
• ett likvärdig system med samma kvalitet för alla i hela landet
• stödundervisning sätts in väldigt tidig, de inlärningsproblem som dyker upp löser man på skolan utan att det ska behövas fokusera på medicinska diagnoser
• undervisning ordnas i en skola nära hemmet
• 98 % är kommunala skolor
• man börja skolan vid sju års ålder och då lär man sig att läsa
• inga nationella prov bara inträdesprov till universitet 
• läraren har en mycket hög akademisk kompetens och hög socialstatus. Bara 10 % av de sökande kommer in på lärarprogrammet
• under studietid -minst fem år för att få arbeta med de yngre barnen- praktiserar lärarstudenterna på särskilda skolor som samarbetar med universiteten
• man använder sig inte av skolinspektioner, samhället litar på sina lärare, det finns en tillit kultur
• 6% av den totala budgeten investeras i utbildning

I ett tv program i den spanska televisionen, ställer man sig frågan: går det att applicera det här utbildningssystemet i Spanien?

I programmet intervjuas Juka Havu, lärare vid Tampere universitet som tycker att Finland har ett mycket mer demokratiskt utbildningssystem än andra länder vilket innebär att alla, oberoende av socioekonomisk bakgrund, har tillgång till en utbildning av hög kvalitet. I programmet får vi också veta att i Spanien tre av tio elever lämnar skolan utan fullständigt betyg men i Finland handlar det om mindre än 1%. Vilka är då framgångsfaktorerna?  Finlands utbildningsminister, som intervjuas i programmet, menar att det har att göra med lärarutbildningens kvalitet, en femårig utbildning med mycket höga akademiska krav och med en mycket hög status. 

Och samma framgångsfaktorer plus några till lyfter Tero Heikinen fram när han föreläser i Huelva, España. 

Det finska utbildningssystemet

Det handlar om en omfattande, jämlikt, autonomt och kostnadsfritt utbildningssystem med fokus på förebyggande arbete och tidigt stöd och där ingen konkurrens bland skolorna och inga skolinspektioner förekommer, konstaterar Heikinen. För att motverka mobbning, använder skolorna ett omfattande och systematiskt program för konfliktlösning - KIVA som implementerades 2006 och som nu används i hela landet. Staten investerar ca. 5,3 % an BNP i utbildningen och detta är inte mera än det genomsnittliga procent i OECD länderna; lärarnas löner är inte heller så höga och de t.o.m. ligger under den genomsnittliga lönen i Finland. Men varför väljer man då att bli lärare? Läraryrket har mycket hög status i samhället och likställs med läkar- och ingenjörsyrket, tillägger Heikinen. 

Och Finland fortsätter att fånga mediernas uppmärksamhet. BBC beskriver Finland som en superpower när det gäller utbildning och presenterar en studie av det brittiska utbildningsföretaget Pearson som rankar Finlands utbildningssytem som det bästa i världen. De andra fyra länder som placeras högst på listan är Sydkorea, Hong Kong, Japan och Singapore. Vilka är de faktorer som påverkar placeringen? "Looking att the two top countries, Finland and South Korea - the report says that there are many big differences, but the common factor is a a shared social belief in the importance of education and its underlying moral purpose." 
Enligt Pearsons chefrådgivare, Michael Barber,  "successful countries give teachers a high status and have a culture of education."  
Rapportens författare menar att ekonomiska resurserna är viktiga men att mycket handlar om att skapa en socialt tilltro till värdet av utbildning. Det handlar också om att satsa på att öka lärarnas undervisningsskicklighet och att rekrytera de bästa studenterna för att därmed öka yrkesstatus.

I den brittiska tidningen The Guardian skriver Linda More att Finland has an education system the US should envy - and learn from. Hon inleder artikel med att berätta om den stora uppmärksamhet som Pasi Sahlbergs bok Finnish Lessons: What Can the World Learn From Educational Change in Finland? har fått i Washington DC, och hon fortsätter med att presentera en jämförelse mellan de två utbildningssystemen: det amerikanska och det finska.

Men det är inte bara USA som har mycket att lära av Finland. Nu när Skolverkets rapporter visar att skillnaderna mellan olika skolor fortsätter att öka i Sverige bör vi också ställa oss frågan vad kan vi lära oss av Finland?