Det är veckans #skolchatt fråga som ska diskuteras idag:
På mitt twitterflöde länkar Lydia Folke till pegagog.stockolm med ett mycket intressant inlägg om gemensamma litteraturstudier som en del av skolans utvecklingsarbete.
#Skolchatten började och det var flera som deltog:
Och när det gäller forskning har jag läst klart Skolverkets rapport Forskning för klassrummet - vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet i praktiken som inkluderas i litteraturlistan i mitt projektarbete Språk, konst och vetenskap.
I rapporten hittar vi underlag för diskussion om hur vi kan förankra skolans praktik i vetenskap och beprövad erfarenhet. Här sammanfattar jag tre områden i rapporten:
- kollegialt lärande,
- formativ bedömning och
- arbete med inkludering
I rapporten kan vi läsa följande:
För att skolan ska kunna göra skillnad för alla elever måste vi lärare tillsammans kunna samla ihop kunskap som kommer från forskning med den kunskap som vi själva har om vad som fungerar just på vår skola och med en specifik grupp elever. Skollagen säger att utbildning ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet men vad menar man egentligen med dessa begrepp?
I det vetenskapliga arbetet finns en strävan efter att kritiskt granska, pröva och sätta enskilda faktakunskaper i ett sammanhang. Problematiseringar och diskussioner öppnar för nya sätt att betrakta verkligheten och det sker ett samspel mellan teori och praktik.
För att en erfarenhet ska vara beprövad måste den
- användas av ett större flertal
- vara delad och prövad i ett kollegialt sammanhang
- måste vara dokumenterad och
- genererad under en längre tidsperiod och av många
Men varken vetenskap eller beprövad erfarenhet ger enkla lösningar på de utmaningar som finns i vår skola och i vårt enskilt klassrum. Vi kan ha dessa aspekter som referenspunkter när vi reflekterar över vad vi gör och varför vi gör det. Forskningen ger inga färdiga recept men kan vara vägledande när vi vill utveckla vår verksamhet.
KOLLEGIALT LÄRANDE
Kollegialt lärande är ett strukturerat och återkommande samarbete för att tillägna sig kunskaper i den dagliga praktiken. Kollegorna tränar att på ett systematiserat sätt ge varandra återkoppling på hur man utför olika uppgifter.
Lärarna väljer en gemensam aspekt att diskutera, gärna med stöd av en extern handledare som ger återkoppling. Kollegial kompetensutveckling som t. ex. learning study, lesson study, learning walks, co-teaching, kollegial handledning, forsknings- cirklar eller aktionsforskning; ger mer effekt än individuell.
Långsiktig kompetensutveckling som baseras på klassrumsobservationer, reflektion över dessa, och med hjälp av utomstående expertis har stor chans att påverka verksamheten. För att motivera lärarna att göra något annorlunda i klassrummet måste de tro att det blir bättre, veta vad det är de ska göra och ha modet att prova det.
Lärarna väljer en gemensam aspekt att diskutera, gärna med stöd av en extern handledare som ger återkoppling. Kollegial kompetensutveckling som t. ex. learning study, lesson study, learning walks, co-teaching, kollegial handledning, forsknings- cirklar eller aktionsforskning; ger mer effekt än individuell.
Långsiktig kompetensutveckling som baseras på klassrumsobservationer, reflektion över dessa, och med hjälp av utomstående expertis har stor chans att påverka verksamheten. För att motivera lärarna att göra något annorlunda i klassrummet måste de tro att det blir bättre, veta vad det är de ska göra och ha modet att prova det.
Även om faktorer som socioekonomisk status och föräldrars utbildningsbakgrund har stor betydelse kan elevernas lärande starkt påverkas av hur lärare undervisar. Det är bara genom att en förändring sker i ett klassrum som en förändring i elevernas lärande kommer till stånd.
Andra viktiga aspekter i skolutveckling, förutom kollegialt lärandet, är långsiktighet, att koppla insatser till resultat och måluppfyllelse samt att alltid ha elevernas måluppfyllelse för ögonen. Utvecklingsarbete handlar, enligt rapporten, om två grundläggande komponenter:
- att ha fokus på mål och
- att systematiskt utvärdera dessa mål för att kontrollera om de når den effekt som man initialt har önskat
Verksamhetens resultat behöver följas upp och analyseras i förhållande till vad vetenskap och beprövad erfarenhet lyfter fram som betydelsefullt. Men det är också viktigt att vid planering och prioritering av utvecklingsinsatser är viktigt att ta hänsyn till aktuell forskning.
FORMATIV BEDÖMNING
Här citeras den engelska forskaren Dylan William som beskriver fem nyckelstrategier inom formativ bedömning:
- klargöra, förstå och dela lärandemålen
- skapa effektiva klassrumsdiskussioner, uppgifter och aktiviteter som ger stöd för lärande
- ge återkoppling som leder lärandet framåt
- aktivera eleverna som läranderesurser för varandra genom kollaborativt lärande, kamratbedömningar
- aktivera elever till att bli ägare av sitt eget lärande, genom att arbeta med metakognition och självbedömning
Och vi hittar några exempel, dessutom självbedömning och kamratbedömning, på hur man kan arbeta med formativ bedömning:
- Att inte sätta poäng på alla prov eftersom det kan lätt bara förstärka en tro hos eleven att poängen avspeglar en begåvning mer än ett lärande. Eleven måste förstå varför det blev fel och hur han eller hon ska göra för att det inte ska bli fel nästa gång.
- Att använda så kallade ”exit tickets”: eleverna i slutet av varje lektion eller dag får skriva ner sina reflektioner över vad poängen med det de lärt sig var eller vad de har fått ut av en lektion eller en dag.
- Att sluta med handuppräckning och istället slumpvis plocka namn på elever från en burk kan föra med sig flera positiva saker som t. ex. att eleverna kommer bättre förberedda eftersom de inte kan vara säkra på att slippa svara bara genom att inte räcka upp handen.
ARBETE MED INKLUDERANDE UNDERVISNING
Det är viktigt att arbeta med en utveckling bort från kategoriseringar och benämningar av barn och unga som kan leda till att elever i de mest sårbara grupperna får sin utbildning åtskild från eleverna i den ordinarie undervisningen.
Resultaten från PISA visar att de länder som gjort de största förbättringarna, eller som har de bästa resultaten, är de som
- har tydliga och ambitiösa riktlinjer och mål
- har en översyn av elevernas resultat
- ger en större frihet åt enskilda skolor
- inte delar upp eleverna i grundskolan
- investerar i lärares förberedelser och utveckling
- ger olika typer av stöd åt skolor och till elever med låga resultat.
I arbetet med inkluderande undervisning är det viktigt att börja med själva synsättet. Inkludering innebär ett synsätt där det normala är att utgå från elevers naturliga olikhet och se det som något positivt. Inkludering innebär alla elevers rätt till att närvara i klassrummet utan undantag. Elevers olikheter bör uppfattas som en tillgång och en resurs för skolans arbete. Det är därför att föredra ur ett demokratiskt perspektiv att inkluderande former av undervisning används.
Vill du veta mer om vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet har Skolverket tagit fram tre filmer som förklarar begreppen från olika synvinklar. Klicka här för att titta på filmerna. Och mer om skolutveckling och kollaborativt lärandet enligt Michael Fullan om du klickar här.
På återseende!
