Vad vet vi om digital läsning? Kan våra elever navigera i en text?

Vad skiljer traditionell läsning från digital läsning?
Kräver dessa två sätt att läsa olika förmågor och kunskaper?
Finns det någon korrelation mellan traditionell och digital läsning?
Vilken undervisning behöver elever för att bli goda läsare?

Kan du navigera i den digitala galaxen?

Bland mina anteckningar i Ping Pong lärplattformen hittade jag en länk till en intressant  undersökning där man diskuterar dessa frågor. Det handlar om den fjärde PISA-undersökning från 2009 i vilken då för första gången inkluderade ett tilläg där man testade elevernas digitala läsning. I rapportens sammanfattning kan vi läsa att det finns anledning att skilja på olika typer av läsning beroende på vilket medium som texterna finns i, och att "läsning i dessa två medier kräver delvis olika förmågor och kunskaper av den som läser". En viktig skillnad, enligt rapporten, är den navigation som krävs för den digitala läsningen, eleven  konstruerar sin text genom att navigera och för det måste eleven kunna:

• hitta klickbara länkar inom texter
• bedöma vilken typ av texter han/hon kommer att finna när länkarna öppnas
• bedöma informationsrelevans och trovärdighet för den uppgift han/hon jobbar med
• sammanföra och tolka information i det digitala mediet

"De olikan valen som görs genom navigeringen inverkar direkt på vilken typ av text som så småningom kommer att läsas. Detta påverkar både textens innehåll och struktur" och om vi tänker på att hela texten inte alltid är synlig samtidigt då blir sammanförande och tolkning av  informationen ännu mer  komplicerad, sägs i rapporten. Dessutom måste vi tänka på att för den digitala läsningen krävs det samma förmågor som krävs för traditionell läsning, det vill säga "snabb och automatiserad avkodning av ord och förmåga att förstå och tolka texter." 

När det gäller korrelationen mellan digital och traditionell läsning visar undersökningen att korrelationen är hög. För de svenska eleverna var korrelationen mellan de två testen 0,87. Svenska elever presterar bättre i digital läsning än i traditionell läsning. Medelvärdet är signifikant högre i den digitala läsningen ( 510) än i den traditionella läsningen (497). Undersökningen visar också att det finns en betydligt högre andel av pojkar än av flickor på de lägsta nivåerna på den digitala lässkalan: 17 procent pojkar och 9 procent flickor. Men skillnaden i digital läsning mellan flickor och pojkar är mindre än i traditionell läsning. Skillnaden på den digitala lässkalan var 26 poäng till flickornas fördel och 46 poäng på den traditionella lästesten. 

Det är också intressant att konstatera att ökad datoranvändning inte tycks leda till bättre digital läsning. När man analyserar elevernas datoranvändning hemma och i skolan för olika aktiviteter, visar det sig att det är de måttliga  användarna av datorer som är de bästa digitala läsarna, inte de frekventa användarna. Samma mönster kvarstår när eleverna delas upp på flickor och pojkar och efter socioekonomisk bakgrund. Rapporten påpekar att olika kartläggningarna har gjorts av hur datorer används i skolan, men inte alltid direkt kopplat till hur detta påverkat elevernas lärande. En viktigt forskningsuppgift, enligt rapporten, är att mer i detalj studera hur olika typer av datoranvändning hänger samman med utveckling av den digitala läsningen och andra kunskapsområden i skolan.

Och en sista fråga: känner du till några kartläggningar som visar på direkt koppling mellan datoranvändning och förbättring av den digitala läsningen och annat lärande?
Tacksam för svar.