torsdag 23 maj 2013

Framtidens lärande och digital skolutveckling - vikten av att pedagogisera teknologin

Förra veckan var det dags för den årliga konferensen Framtidens lärande på Stockholm Waterfront. 
Konferensen, som arrangerades av Specialpedagogiska skolmyndigheten, Skolverket, Stiftelsen DIU och Universitets- och Högskolerådet inleddes med två parallella förprogram i onsdags:
Nätverkträffen kring ASL var fullbokad så jag deltog istället i programmet om Framtidens gymnasieskolor - här och nu! Elever och skolledare från Danmark, Finland, Norge och Sverige delade med sig idéer, strategier och intressanta reflektioner kring utbildning i en digitaliserad värld. 
Lärare och elever från gymnasieskolan Nordahl Grieg, Bergen avrundade inspirationsmötet med att uttrycka skolans vision: "Att lyfta upp det globala perspektivet och fundera på hur vi, med hjälp av den nya teknologin, kan förbättra levnadsvillkoren i den del av världen som inte har det så bra som oss." 



Och flera inspirerande exempel om teknologin i klassrummet presenterades på Teach Meet, på onsdagskvällen. Ett tjugotal lärare visade hur de jobbar med it som stöd: från programmering och matriser i Google docs, till språkutveckling och spel.


Jesper Norin fokuserade på associationer och förståelse i matematikundervisning. 

Askebäck Diaz, från Vitra skola i Stockholm, visade ett mycket kreativt sätt att använda iPad i klassrummet för att öka interaktiviteten.  

Här får du länken för att följa alla presentationer och bli inspirerad. På Teach Meet träffade jag Erica Lövgren från Piteå som berättade av sina erfarenheter och kunskaper kring metoden Att skriva sig till läsning. För dig som är intresserad av detta finns det en Facebook-grupp med tips och idéer.  


Jag samtalade också med Gunilla Svingby, forskare från Malmö högskola, efter sin presentation Practice in goodness eller Shut and Down. Hon pratade om moral känslighet och undrade om datorspel kan stödja utveckling av demokratiska värderingar. Hennes utgångspunkt var problematiken som handlar om att moral är inte längre styrd av tydliga regler utan idag talar man om en situationsberoende moral. Det finns en uppenbar behov av att använda digitala verktyg för att jobba med värdegrundsfrågor på våra skolor, konstaterade vi.

Och på torsdagsmorgon var det dags för invigning av själva konferensen. Anna-Karin Hatt, it- och energiminister, öppnade konferensen och på stora scenen mötte vi bl.a. Eva-Lis Sirén, ordförande Lärarförbundet, och Bo Jonsson, ordförande Lärarnas Riksförbund. Du kan klicka på respektive länken om du vill lyssna på dem. 

På torsdag eftermiddag var det Ulf Melin, generaldirektör för Universitets- och Högskolerådet, som tog plats på stora scenen för att presentera vinnarna av årets svenska eTwinningpris. Han lyfte fram vikten av att uppmärksamma goda exempel och att lära av varandra.

Och de goda exemplen fortsatte på stora scenen. Tema var digital pedagogisk utveckling i Botkyrka och i Mölndal och  devisen var  Alla vill med och skall med! Hur då?

Ebba Östlin, ordförande i utbildningsnämnden i Botkyrka, pratade om strategier för kompetens- och verksamhetsutveckling, om satsning en-till-en, om politisk enighet och om deras vision: "en digitaliserar skola som inte handlade om teknik utan om ett pedagogiskt paradigmskifte." Hon avslutade sin presentation med ett mycket tänkvärt uttalande: "Skolframgång är den bästa skyddsfaktorn mot brottslighet och utanförskap."


Och samtalet fortsatte. Berner Lindström, professor vid Göteborgs universitet, och Christer Ferm, utvecklingschef i Mölndal presenterade projektet Skolutveckling, forskning & IKT. De påpekade att för att lyckas med digitala satsningar måste forskare, lärare och skolutvecklare gå in i dialog. 


Forskarna ska inte komma in med lösningar till problem i skolan, det handlar istället om att diskutera tillsammans risker och möjligheter. Finesser med projektet är att man utgår från vardagsperspektiv, att alla lär av varandra, att tekniken underordnas pedagogiken och undersöks i sin praktiska sammanhang. Slutligen påpekade Lindström att det är oerhört viktigt att vi tar de lärare som inte är med i utvecklingen på allvar.


Samma diskussion fortsatte senare på eftermiddag på seminarium Skolutveckling och forskning i vardagen. Lindström och Ferm tillsammans med andra forskare och lärare berättade hur skolprojektet och forskning går hand i hand i Mölndal 

Vi fick en inblick av IT-satsningar genom tiden i Sverige

Och Berner Lindström fortsatte: den kollegiala skolutvecklingen är mycket viktig och lärarutbildning är avgörande. Att enskilda lärare går på kurs då och då förändrar inte verksamheten, det finns ett behov av riktigt kvalitativ kompetensutveckling och inte "quick fix". Han var kritisk och frågade: man satsar men vad är det man satsar på? Det pratas om IT-satsning när det egentligen handlar om skolutveckling.














Till frågan om hur man designer ett sådant projekt förklarade Lindström att det behövs visa redskap för att synligöra själva processen: språkbruket är viktigt, ett gemensamt språk ännu viktigare och en systematisk dokumentation väldigt avgörande. Vi behöver dokumentera inte bara elever utan också hela klassrummet, dokumentation som redskap för reflektion spelar en mycket stor roll i processen















En reflexiv process som fluktuerar mellan olika nivåer, från elever till politiker, och som kräver ett förändrat förhållningssätt och  att finnas i ett nätverk med forskning, att se beprövade erfarenhet inte som den enskildas erfarenhet utan som den kollegiala och institutionella erfarenheter. Det handlar om att pedagogisera teknologin. Att vara en modern lärare kräver mycket mer didaktisk och pedagogisk kompetens och därför är det viktigt att ta på allvar de lärarna som inte vill vara med. Men en lärare som vill vara med är Mahrou Khousravi som på konferensen visad hur hon tillsammans med andra kollegor jobbar med språkutveckling på Bosgårdens pedagogiska enheten.


Till sist berättades om hur en forsknings- och skolutvecklingsgrupp har uppdaterat metoden Att skriva sig till läsning (eller Trageton) och kopplat den till användning av lärplattor. 

På det sista seminariet på torsdags eftermiddag lyssnade jag på Jan Svärdhagen som undrade Vad krävs för att IT skall lyckas i skolan? Han konstaterade att idag är det många kommuner som satsar stort på it i skolan och att detta öppnar ett enorm lukrativ område för många aktörer, att vi överrumplas av "succe" exempel men att vi saknar de dåliga exemplen, att den politiska förankringen har ökat de senaste åren men att det saknas fortfarande strategier för it satsningar och att skolan står inför gigantiska utmaningar. 

Svärdhagen undrade om vi visste att IT satsningar ger bra resultat i skolan och utmanade att flytta fokus från IKT till skolutveckling. Till frågan om hur vi hittar andra former av kompetensutveckling, var han noga med att påpeka att vi måste ha ett kontinuerligt lärande i en forskarmiljö där lärare själva forskar och driver akademiska samtal; och att gå ifrån "quick fix". Han rekommenderade att skapa forskande kollegiet för att anta utmaningar och visade några aspekter vi måste tänka på när det gäller skolutveckling: politisk styrning, organisation, forskning, kompetensutveckling, och utvärdering.


Två innehållsrika och inspirerande dagar som jag kan sammanfatta med följande punkter: 
  • det handlar inte om it-satsningar utan om skolutveckling, it i skolan får inte handla om teknik utan om lärande
  • samarbete med forskarna främjar skolutveckling 
  • systematisk dokumentation och kontinuerlig utvärdering krävs
  • vi lärare ska utveckla ett kritiskt förhållningssätt när det gäller digitala redskap så vi inte dras in i trender som tränger sig in i skolan som har blivit ett enormt lukrativ område för många aktörer
  • genomtänk pedagogik och väl använda digitala verktyg samt vikten av det kollegiala samarbetet
  • behov av kompetensutveckling av hög kvalitet och vikten av att ta på allvar de lärare som inte är med
Jag själv försöker hänga med i den digitala utvecklingen men upplever ofta att det handlar om ett mycket komplicerat område som måste utforskas kontinuerligt och som kräver tid, insikt och vakenhet, intelligens och förnuftig granskning. Som jag skrev i ett av mina tidigare inlägg (Från analogt till digitalt lärande ...) detta är en utmaning som vi måste ta på allvar. Vi måste förstå oss på den digitala tekniken för att kunna skapa en ny syntes av digitala och analoga verktyg istället för att retirera och överlåta hela undervisningen antigen åt den ena eller åt den andra. Frågan är hur gör vi det? 

1 kommentar:

  1. Tack för sammanfattning! Vilka talare talade om sitt konkreta arbete med att synliggöra och möjliggöra lärande via blogg, flipp och twitter? Och vilka talade om vikten att ta upp, förstå och förhålla sig till samhällets beroende av naturen?

    SvaraRadera