Från Hemsöborna till den globala hembygden - någonstans i Sverige

Någonstans i Sverige var jag igår. Jag var i Stockholm på Skolforum 2012  och började min dag på språk-, läs- och skrivutvecklingstorget. August Strindberg - hjälper oss att förstå hans samtid och vår berättade Camilla Larsson som visade hur vi kan använda författarens verk för att driva ett ämnesövergripande arbete i skolan. Vi kan börja med att läsa olika utdrag av Strindbergs romaner, noveller och teaterpjäser och diskutera det som hände under författarens tid i Sverige och i världen, ta upp historiska händelser, tankar om makt, om politiska ideologier, om monarki och republik, om uppfostran, samhällsklasser, relationer och kön, om vetenskap och religion. På Projekt Runeberg har man tillgång till fria elektroniska utgåvor av Strindbergs romaner och pjäser, berättade Camilla Larsson och rekommenderade också ett besök på Strindbergsmuseet i Stockholm.



Från språktorget vandrade jag vidare till föreläsningssalen där  Olof Ollerstam presenterade NE.se i skolan, hemma och i mobilen. Han presenterade de olika läroplansanknutna temapaketen för flera av grund- och gymnasieskolans ämnen med respektive övningsuppgifter, Nordstens digitala lexikon på engelska, franska, spanska och tyska; E- språk -ett interaktivt och nyproducerat undervisningsmaterial- med nyhetsartiklar, filmer och musik. En mycket intressant presentation som är värd en särskild blogg.



Att göra tänkande synligt - om begreppsbaserad undervisning var namnet på Sten Areviks oerhört intressant föreläsning. Arevik pratade om behovet av att hjälpa elever att utveckla ett begreppsligt teoretiskt tänkande och en teoretisk förståelse för de stoff som inkluderas i ämnenas centrala innehåll. Eleverna ska inte bara lära sig, de ska även förstå det de lär sig och framförallt förstå begreppen i de olika ämnena. Detta är något som vi pedagoger måste försäkra oss om att våra elever gör, påpekade Arevik, som illustrerade sina tankar med två exempel. Det första var när våra elever lär sig att placera alla städer på Europas karta och använder samma strategi för att placera städer i Afrika och Sydamerika men de lär sig inte varför  städer ligger där de ligger. Det andra var när våra elever lär sig nya begrepp och slår de upp dem i ordboken. Där  hittar de synonymer som de ofta inte förstår men ändå lär de sig dessa synonymer utantill för att kunna klara ett prov. De får poäng för någonting som de inte riktigt förstår och frågan är vilka konsekvenser detta får för lärandet. 

Och om konsekvenser för lärandet handlade också det som diskuterades på Heta hörnet. I det hörnet hittade jag två representanter från Lärarnas yrkesetiska råd som samtalade om Yrkesetiska aspekter på skriftliga omdömen och IUP. De började med att visa en bild med olika motiv om varför man skriver  skriftliga omdömen (se nedan) och en fråga ställdes: Hur klarar vi av balansen mellan de olika motiven när vi skriver våra omdömen? 



Ofta hamnar fokus längst ner på vänster sida under rubriken Skolan men borde egentligen hamna under rubriken Eleven. De berättade också att nuförtiden följer lärarna vissa mallar för skriftliga omdömen i olika lärplattformar. Frågorna är då: Vad får det för konsekvenser för utvecklingssamtal när man lägger tid på att tolka en mall som elever och föräldrar inte förstår, vad för det för konsekvenser när samtalet inte blir utvecklande? Svaret var att det är professionen, d.v.s. vi lärare, som ska styra mallarna och inte tvärtom. Och nya frågor dök upp på skärmen: 



Och från två olika perspektiv presenterades de yrkesetiska aspekterna på skriftliga omdömen och IUP.

Till sist rekommenderades att läsa Skolverkets Allmänna råd om skriftliga omdöme och en skiss presenterades.

Jag vandrade vidare till Kunskapsscenen och till en annan föreläsning, Vetenskapen och konsten - konflikt, möjligheter och bildning. Här berättade Lisa Öberg om Södertorns högskolas lärarutbildning med bildnings profil. 



Öberg började med att presentera skillnaden mellan bildning och utbildning, mellan konst och vetenskap och lyfte upp vikten av den konstnärliga gestaltningen i lärandet, samt vikten av att visa respekt och ha förståelse för olika kunskapsformer. 



Till slut förflyttade jag mig till SO- torget där jag slutade min vandring den här dagen. Där lyssnade jag på Annica Carlsson Bergdahl och Sofia Dahlquist som presenterade projektet Hembygd - någonstans i Sverige. Ett spännande projekt som handlar om ungdomar, samhällsfrågor och identitet; om makt och fördomar men framförallt om hur unga människor ser på sin hembygd samt om hur det skulle kännas att tvingas fly från Sverige.



I hela Sverige har Annica Carlsson Bergdahl och Jerker Andersson sökt upp unga människor  med olika bakgrund, intressen och förutsättningar. De har intervjuat, fotograferat och filmat ungdomarna och det har blivit 38 filmer. Dessutom har 550 gymnasielever skrivit själva om sin hembygd. Det insamlade materialet kommer att presenteras i en vandringsutställning som öppnar på Arbetets museum i Norrköping den 19 januari 2013. Det blir också en bok och en digital plattform med pedagogisk handledning som ska hjälpa oss lärare att diskutera aktuella, kontroversiella och intressanta samhällsfrågor med utgångspunkt i ungas upplevelser, tankar och drömmar.  Här kan du ta en titt på Hembygd trailer. Vi ses i Norrköping!

Men.... en sista fråga: Hur ser du på din hembygd, hur kan du definiera den?