Två lärare: @blixtgordon13 @kornknarr
En tjänstem... Nej en tjänstekvinna och en forskare.
Och två lärare till: @patriciadiaz @korlingsord
Sex bilder, fyra påstående och två frågor i ingången till Skolforum 2014:
i
-Vilket #ord, #palabra, #word skulle jag välja?
Försjunken i mina tankar började jag min jakt på inspiration och på ett ord som skulle sammanfatta vad jag ville med skolan. Jag började strosa runt bland alla dessa utställare och montrar och plötsligt kände jag igen en av ansiktena på skyltarna.
På Blå scenen var det @Anna_Ekstrom som diskuterade likvärdighet i skolan. Frågan var:
-Vad betyder det för Sverige om bakgrunden och förutsättningar får allt större betydelse för elevernas studieresultat?
-Vad betyder det för Sverige om bakgrunden och förutsättningar får allt större betydelse för elevernas studieresultat?
- Hela samhället förlorar om elever inte får tillgång till en utbildning som håller lika kvalitet och som är kompenserande för sociala skillnader. Vi har en skolmarknad som ger andra förutsättningar, det fria skolvalet påverkar negativt de elever vars föräldrar inte gör ett aktivt val. Valfriheten är en bidragande orsak till att skillnaderna mellan skolorna ökar och vi står inför dilemmat valfrihet eller likvärdighet, svarade Ekström. Men det blev inga förslag på konkreta åtgärder, istället tyckte hon att det var dags att utvärdera effekterna av reformerna genom en hederlig svensk utredning.
Från Blå scenen gick jag vidare till Röda scenen. Där var det prisutdelning: Montessoriskolan i Falkenberg fick utmärkelsen Årets Vattenskola 2014 för sitt engagemang i vatten- och miljöfrågor. De fick ett pris på 30 000 kr för att fortsätta med sitt arbete som spänner över både ämnesgränser och årskurser. Här kan ni läsa om projektet VET HUT på skolans blog. Grattis Jenny Bolmstedt, Cecilia Dys och Birgitta Bengtsson och tack för en inspirerande pratstund.
Tio minuter senare på samma scen delades det ut ett annat pris: Årets fritidspedagog som gick till två pristagare: Marina Bildtse från Sandbäcksskolan i Katrineholm och Jonas Wallman, Erlaskolan i Norrköping. De delade med sig tankar kring sitt arbete och här kan du lyssna på Jonas och Marina. Grattis!!!
Sedan hann jag precis till Gröna scenen för att höra på Teresa Raymond (@Terejs) och Karin Nygård som pratade om Unga på nätet, ett samtal om lärande och identitet, om juridik och integritet i den digitala miljön.
Karin Nygård, vinnare av Guldäpplet 2014, har fått mycket uppmärksamhet för sitt arbete med att koda med elever och här berättar hon om sitt framtida projekt Geek Girl Mini. Andra priset gick till Jakob Möllstam och Ulrika Jonson och Juryns Särskilda Pris fick Ylva Pettersson. Grattis @grishund @jakobmollstam @ulrikajonson och @Ychen06.
Lärare i den uppkopplade skolan
Det var rubriken på Annika Lantz - Anderssons föreläsning på Blå scenen. Lantz, filosofie doktor i pedagogik och universitetslektor på Göteborgs universitet, tyckte att:
-Kunskapssynen och lärarrollen behöver förändras för att få ut det man vill när eleverna använder digitala verktyg, det krävs en kritisk öppenhet till framtidens möjligheter där tekniken i sig inte är det viktigaste, utan att det handlar om interaktion eftersom klassrummet är ett kollektiv som har stor betydelse för lärandet. Om informationssökning säger hon att det ofta är sökslumpen som bestämmer vilken information eleverna väljer när de söker via nätet och hon citerade några elever som berättade om hur de gör:
”Vi kopierar texten och URLen, sen klistrar vi in det i Word, Vi redigerar lite, klipper bort onödigt och gör om till egen text. Det är för jobbigt att skriva från början.”
 |
| Picture from Lantz keynote presentation, Skolforum 2014 |
Hon citerade också en elev i åk 8 som skriver om sina strategier:
Enligt Lantz har eleven lärt sig att svara så för att han vet att det är det vi vill höra men hon undrade om eleven verkligen gör så. Och vi vuxna, gör vi så när vi söker information på nätet? frågade hon. Och på nästa bild hon visade kunde vi läsa:
"Jag skriver ut allt material från nätet läser igenom det och skriver ner stödord på ett papper och sedan formulerar min text utifrån dessa stödord”
Enligt Lantz har eleven lärt sig att svara så för att han vet att det är det vi vill höra men hon undrade om eleven verkligen gör så. Och vi vuxna, gör vi så när vi söker information på nätet? frågade hon. Och på nästa bild hon visade kunde vi läsa:
Kopiering kan vara produktivt för elevernas lärande.
Stötta elever att referera och citera!
I den uppkopplade skolan blir läraren:
Ledaren - the Meddler in the middle.
- Som lärare måste vi utveckla nya strategier i samspelet med eleverna och med innehållet, läraren behövs ständigt i lärprocesserna och diskussionerna och därför är det viktigt att interagera mer oavsett vilka verktyg som används, säger hon. Vill du läsa mer om Lantz forskning kan du klicka här.
Ledaren - the Meddler in the middle.
Från den Blå scenen gick jag vidare och stannade vid den Orangea scenen. Där lyssnade jag på Martin Fernström, vinnare av Guldäpplet 2010, som pratade om sitt arbete med praktisk IKT-användning i skolan. Du kan följa Martins arbete på Årsta skolan här.
Ökad främlingsfientlighet - vad kan lärare göra?
Från Orangea scenen, gick jag vidare till Sal A9 där David Lifmark, lektor vid Högskolan Dalarna och ledamot i Lärarnas yrkesetiska råd, skulle föreläsa. På vägen dit konfronterades jag med följande fråga:
Från Orangea scenen, gick jag vidare till Sal A9 där David Lifmark, lektor vid Högskolan Dalarna och ledamot i Lärarnas yrkesetiska råd, skulle föreläsa. På vägen dit konfronterades jag med följande fråga:
NEJ svarar Lifmark som hävdar att det finns olika tankar om vad främlingsfientlighet egentligen är och innebär.
Enligt Lifmark måste vi i vårt arbete mot främlingsfientlighet ge plats både för tankar och känslor för att få syn på hur de hänger ihop. För att få insikt i att emotioner påverkar människors liv på olika vis samtidigt som vi från en filosofisk tradition ser emotioner som något negativt som hotar vår förmåga att tänka klart. Därför behöver vi:
I sin fantastiska föreläsning om emotioner och värdegrundsarbete tog han upp frågor om etnicitet, religiositet och sexualitet i den mångkulturella skolan på ett djupt filosofiskt sätt. Flera ur publiken smet ut ur salen och jag funderade:
- Är vi lärare vana vid att dyka ner i djupa analyser av komplicerade händelser?
- Är vi här på Skolforum endast för att jaga "konkreta tips” för att kunna applicera dem i vårt klassrum? Och medan jag funderade lämnade ytterligare några personer konferenssalen.
Enligt Lifmark måste vi i vårt arbete mot främlingsfientlighet ge plats både för tankar och känslor för att få syn på hur de hänger ihop. För att få insikt i att emotioner påverkar människors liv på olika vis samtidigt som vi från en filosofisk tradition ser emotioner som något negativt som hotar vår förmåga att tänka klart. Därför behöver vi:
1) förstå vad emotioner är för slags mänskliga erfarenheter, beskriva dem begreppsligt och
2) föra en normativ diskussion om vilka emotioner som är önskvärda i vilka sammanhang.
Undervisningen och hemmet bör odla gemensamma, kosmopolitiska/universella emotioner, dvs ”kritisk” respekt för religiösa och kulturella traditioner, det krävs att man utsätter sig för att möta människor som inte tänker som en själv eller som kommer från andra platser, fortsatte han. På skärmen kom nästa fråga:
Undervisningen och hemmet bör odla gemensamma, kosmopolitiska/universella emotioner, dvs ”kritisk” respekt för religiösa och kulturella traditioner, det krävs att man utsätter sig för att möta människor som inte tänker som en själv eller som kommer från andra platser, fortsatte han. På skärmen kom nästa fråga:
Vad är främlingsfientlighet?
Med hjälp av Tomas Tranströmers dikt gav Lifmark sig in i en filosofisk tankegång som lyfte fram människans komplexitet:
Inne i dig öppnar sig valv bakom valv oändligt.
Du blir aldrig färdig, och det är som det skall…
Inne i dig öppnar sig valv bakom valv oändligt.
Du blir aldrig färdig, och det är som det skall…
Han presenterade främlingsfientlighet på en skala med sex olika förhållningssätt till den/de/det ”främmande”: nyfikenhet, bejakande, tolerans, vrede, ensidigt avståndstagande och hat. Här påminde han oss om att det man tolererar är det något som man inte gillar och han bad oss att fundera på vad tolerans verkligen är och inte bara tycka att toleransen är något positivt bara för att det står i Lgr. Vi borde egentligen prata om ”ömsesidig” tolerans, menade han.
Enligt Lifmark uppstår främlingsfientligheten vid det ensidiga avståndstagandet; när människor reduceras och blir bedömda endast utifrån sin hudfärg eller religion, när man väljer ut en del av en människa och man spottar på den. Om det ensidiga avståndstagandet förstärks känslomässigt går det över i hat som kan uttryckas i starkt nedsättande ordval och i en vilja att skada den främmande, förklarade han. Och utmaningarna är många:
 |
| Picture from Lifmarks keynote presentation, Skolforum 2014 |
 |
| Picture from Lifmarks keynote presentation, Skolforum 2014 |
Men vad kan vi göra?
Lifmark rekommenderar:
Lifmark rekommenderar:
- Bygga förtroende relation med alla elever, för att förstå hur de verkligen tänker.
- Utmana elevers tänkande på ett respektfullt sätt, men hänsyn till den enskildes situation
- Bidra till mötesplatser och möten för elever som annars inte möts, i segregerat samhälle och skola
- Ett långsiktigt, mångsidigt och ständigt kollegialt värdegrundsarbete/yrkesetisk reflektion...
- som genomsyrar det dagliga arbetet i ämnesundervisningen ...
Som lärare ska vi vara pålästa och beredda att ta diskussionen, allt man gör i skolan måste vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet och därför får vi inte bidra till att myter eller lögner sprids, menade han. Vill du läsa mer om Lifmarks tankar här har du hans artikel Elever minns inte vad du predikar.
WOW-factor 2.0, en härlig wow-upplevelse
Klockan var strax efter fyra när jag kom tillbaka till en fullsatt Blå scen där Anne Bamford samtalade om The Wow Factor - Global research compendium on the impact of the arts in education. Bamford, Professor and Director of the International Research Agency and the Education Commission London, är känd för sin granskning av konstnärlig undervisning i skolor i 170 länder. Hon samtalade kring sin forskning om hur konst- och kulturbaserat lärande påverkar oss och bidrar till att vi växer som människor.
Kreativ undervisning och estetiska ämne stärker elevernas kritiska tänkande, förbättrar språkinlärning, förbättrar matematikresultaten, samt ökar elevernas självförtroende och samarbetsförmåga. Men för att få dessa positiva effekter måste det vara hög kvalitet på undervisningen, påpekade hon. Vidare berättade hon att vart fjärde land i den stora Unesco-studien hade så dålig undervisning i estetiska ämnen att den istället fick en negativ inverkan:
"... in a global sense about 1/4 of all the arts and cultural education a child receives is likely to have a negative impact.”
Bamford explained the differences between education in the arts, education through the arts, art as education and education as art and showed concrete educational, cultural, and social benefits of quality arts education and its impact on the child, the teaching and learning environment and on the whole community. At this point she named Ken Robison’s Ted talk ”How Schools kill creativity” that has been viewed more than 29 million times.
And what is a good practice in order to reach the goals of quality in arts-rich education? She presented these key aspects:
WOW-factor 2.0, en härlig wow-upplevelse
Klockan var strax efter fyra när jag kom tillbaka till en fullsatt Blå scen där Anne Bamford samtalade om The Wow Factor - Global research compendium on the impact of the arts in education. Bamford, Professor and Director of the International Research Agency and the Education Commission London, är känd för sin granskning av konstnärlig undervisning i skolor i 170 länder. Hon samtalade kring sin forskning om hur konst- och kulturbaserat lärande påverkar oss och bidrar till att vi växer som människor.
Kreativ undervisning och estetiska ämne stärker elevernas kritiska tänkande, förbättrar språkinlärning, förbättrar matematikresultaten, samt ökar elevernas självförtroende och samarbetsförmåga. Men för att få dessa positiva effekter måste det vara hög kvalitet på undervisningen, påpekade hon. Vidare berättade hon att vart fjärde land i den stora Unesco-studien hade så dålig undervisning i estetiska ämnen att den istället fick en negativ inverkan:
"... in a global sense about 1/4 of all the arts and cultural education a child receives is likely to have a negative impact.”
Bamford explained the differences between education in the arts, education through the arts, art as education and education as art and showed concrete educational, cultural, and social benefits of quality arts education and its impact on the child, the teaching and learning environment and on the whole community. At this point she named Ken Robison’s Ted talk ”How Schools kill creativity” that has been viewed more than 29 million times.
And what is a good practice in order to reach the goals of quality in arts-rich education? She presented these key aspects:
1 Active partnership and collaboration
2 Flexible organizational structures
3 Accessibility to all, incorporate every art form
4 Ongoing professional development
5 Reflection and evaluation strategies
6 Local embedded in their unique social and cultural context
7 Project-based, research-based
8 Active creation, performance and exhibitions
9 The language of the arts
10 Take risks, encourage fearlessness... trying new things
She continued with the presentation of James Kaufman 4C’s of creativity:
Mini c : Personal Interpretations of Experiences
Little c : Everyday problem solving
Pro C : Professional creativity
Big C : Eminence in the creative field
And Bamfords question to the audience was:
Which of these C’s are you development in your classrooms?
She told us that working creative doesn’t mean children running wild, it doesn’t mean just a free sort of unrevealing; creativity doesn’t occur in a vacuum, doesn’t occur without instructions and that the instructions are very important in the creative process.
2 Flexible organizational structures
3 Accessibility to all, incorporate every art form
4 Ongoing professional development
5 Reflection and evaluation strategies
6 Local embedded in their unique social and cultural context
7 Project-based, research-based
8 Active creation, performance and exhibitions
9 The language of the arts
10 Take risks, encourage fearlessness... trying new things
She continued with the presentation of James Kaufman 4C’s of creativity:
Mini c : Personal Interpretations of Experiences
Little c : Everyday problem solving
Pro C : Professional creativity
Big C : Eminence in the creative field
And Bamfords question to the audience was:
Which of these C’s are you development in your classrooms?
She told us that working creative doesn’t mean children running wild, it doesn’t mean just a free sort of unrevealing; creativity doesn’t occur in a vacuum, doesn’t occur without instructions and that the instructions are very important in the creative process.
 |
| With @annebamford at the end of an inspiring day |
Jag slutade dagen vid samma scen där jag började, nämligen den Blå scenen. Med mig hem från dagen tog jag massor av tankar på hur vi kan jobba mer KONST(igt), mer KONSTnärligt . Och då var det dags för mig att hitta på ett ord, ett digitalt ord i min galax.
-Vilket blev mitt #ord, mi #palabra, my #word?
- Det blev samma ord som stod högst upp på bilden med @blixtgordon13 på i början (i begynnelsen) av mitt inlägg:
#KONST #ART #ARTE
Konsten att balansera mellan valfrihet och likvärdighet
Konsten att kunna arbeta över ämnesgränser och årskurser
Konsten att balansera mellan det analoga och det digitala
Konsten att utveckla nya strategier i den uppkopplade skolan
Konsten att kunna balansera mellan nuet och framtiden utan att glömma det som var
Konsten att utmana elevernas tänkande på ett respektfullt sätt
Konsten att utveckla den ömsesidiga toleransen
Konsten att hålla den yrkesetiska diskussionen levande
Konsten att inte hamna i det ensidiga avståndstagandet
Konsten att fokusera på ett konst- och kulturbaserat lärande
Konsten att balansera mellan valfrihet och likvärdighet
Konsten att kunna arbeta över ämnesgränser och årskurser
Konsten att balansera mellan det analoga och det digitala
Konsten att utveckla nya strategier i den uppkopplade skolan
Konsten att kunna balansera mellan nuet och framtiden utan att glömma det som var
Konsten att utmana elevernas tänkande på ett respektfullt sätt
Konsten att utveckla den ömsesidiga toleransen
Konsten att hålla den yrkesetiska diskussionen levande
Konsten att inte hamna i det ensidiga avståndstagandet
Konsten att fokusera på ett konst- och kulturbaserat lärande
Och vilket blir ditt ord?
Foto: VHdeL
@DeLundberg
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar