lördag 28 april 2012

Digital navigering med litteraturen i siktet


”Inget är så praktiskt som god teori”, så citeras Kurt Lewin i inledningen av kursavsnitt Pedagogiska teorier. Jag har kommit på att jag är mest en teoretiker än en praktiker. Jag har navigerat länge med litteraturen i siktet och jag har inte gett praktiska tips på min blogg. Så min farkost fortsätter att färdas i samma riktning, luftmotståndet är litet. För några år sedan, när jag läste vid Linköpings universitet, skrev jag om pedagogiska teorier, idag hittade jag mina anteckningar och här följer en sammanfattning:

I Problemlösning som metafor och praktik (2000) presenteras  olika teoretiska perspektiv på lärande och kunskap.

Från ett behavioristiskt perspektiv är kunskapen något given och absolut och lärandet uppfattas som ”ett passivt formande av vissa beteende.” Man betonar relationen mellan villkor i omgivningen (stimuli) och beteende (respons). Eleven ses som en passiv recipient och lärarens roll är auktoritativ och kontrollerande. Lärandet beskrivs utan hänvisning till några som helst mentala processer.” (Wyndhamn m.fl. s.78-111)

I den kognitiva psykologin studerar man hur individer behandlar de stimuli de möter, hur individer tolkar och lagrar den information de får från sin omgivning. Kunskapen ses fortfarande som given och absolut. Lärandet innebär ”inlärning” och man påstår att ”övning ger färdighet.” Eleven är passiv i förhållande till sin tolkning av verkligheten men aktiv i beslut om att tillämpa nytt beteende. Människans beteende beskrivs som målinriktade handlingar istället för att se det som en reaktion på stimuli. Lärandet uppfattas som en helt individuell, mental och inåtriktad process (ibid. s. 80-111).

Konstruktivismen har sina rötter i tankar och idéer från Dewey, Piaget, Bruner eller Vygotsky. Enligt dessa teoretiker konstrueras kunskapen utifrån erfarenheter i ett samspel mellan sinnesintryck och förnuft. Det talas om ”lärande” och ”kunskapande” istället för ”inlärning”. Kunskapen betraktas som relativ (den varierar med tid och plats), bedräglig och felbar. Lärandet ses som en aktiv process i vilken mening skapas på basis av erfarenhet som kan innebära en personlig tolkning av världen och försiggå i meningsfulla sammanhang som då blir en del av själva lärandet. (ibid. s. 88-111)

Det sociokulturella perspektivet framhäver att kunskapen utvecklas i ett socialt sammanhang där människans tänkande påverkas av och påverkar den miljö hon befinner sig i. Lärandet ses som en process i vilken människor interagerar och lär av varandra, och sambandet mellan människan och miljön medieras av kulturella hjälpmedel eller redskap. Begreppet mediering innebär att vårt tänkande påverkas av de verktyg, fysiska eller intellektuella, vi använder för att interagera med andra. Det viktigaste verktyget är just språket eftersom det bär det kulturella arvet inom den grupp individen tillhör. Därmed blir kunskaper inte neutrala, de sociala och kulturella mönstren som omger individen påverkar hans/hennes sätt att uppfatta världen och att agera i den. (ibid.)

På vilka av dessa teorier baserar vi vår dagliga undervisning?
Har du haft tid att fundera på det?

 

2 kommentarer:

  1. Spännande Violetta, men jag tycker du brukar fixa praktiken ganska bra också. Jag anser att praktik utan teoretisk grund är lite värd eftersom man har färre alternativ när det kända inte räcker. Har du däremot teorin är det lättare att hitta alternativa lösningar. Jag har funderat över vad jag baserar mitt dagliga värv på och kommit fram till en mix av konstruktivism och sociokulturellt perspektiv. Kunskapen är relativ tidsbunden och skapas i ett socialt sammanhang tillsammans med verktygen

    SvaraRadera
  2. Hej Joachim!

    Tack för din kommentar. Visst är det som du skriver att teorin ger oss ett vidare perspektiv och fler alternativa lösningar. Sedan jag började kursen har jag börjat fundera på vilken teori jag själv baserar mitt dagliga arbete och det blir lite av en blandning. Men jag ska forsöka fokusera mer på det sociokulturella perspektivet.

    SvaraRadera