Konsten att utveckla elevers språkförmåga

När språket sviktar 

Att upptäcka och pedagogiskt möta språklig sårbarhet i förskola och skola 

Detta var namnet på en föreläsning som Barbro Bruce, universitetslektor i utbildningsvetenskap vid Malmö högskolan, höll i Norrköping i onsdags. I sin föreläsning tog hon upp intressanta aspekter av språkutveckling från tidig till högre ålder.  Här sammanfattar jag det som jag tyckte var mest intressant i hennes presentation.

Det är viktigt att jobba språkutvecklande i alla ämnen och att inse att alla lärare är språklärare eftersom varje ämne har sitt språkbruk och sin struktur. Därför behöver vi vara mycket tydliga med det vi säger när vi undervisar, förklara noga olika begrepp samt försäkra oss om att eleverna verkligen har förstått. Enligt Bruce, är språklig stimulans bra för alla elever och inte bara för de som har en diagnos. Hon ställde två frågor: 

-Vilka elever ger vi mest språklig stimulans?
-Vem pratar vi helst och oftast med? 

Ibland agerar vi ganska oreflekterat och ger mest stimulans till de som är pratglada och frågvisa. Risken är att det blir Matteuseffekten och att vi ger mer till de som redan har mycket. Vi måste anstränga oss för att se till att ingen blir ”utanför”, fortsatte hon.

Att bli en god läsare handlar inte bara om att hantera avkodningen, det finns andra viktiga faktorer som samarbetar: koncentration, självtillit, motivation, social stimulans, syn, hörsel och kognitiva funktioner som t.ex. minnet. Dessutom påverkas läsningen av elevens erfarenheter, kunskaper om omvärlden, elevens ordförråd samt kunskap i grammatik. Vi behöver hjälpa eleverna att utveckla strategier för att göra läsningen tidseffektiv så det blir kraft över till att tänka, reflektera, kritiskt granska och att djupare förstå. Tankeprocessen måste få mer plats i skolan, förklarade Bruce.

När det gäller språkstörningar tyckte hon att det är bättre att använda termen språksårbarhet men samtidigt rekommenderade hon att inte ta ett ”diagnosperspektiv” utan istället fokusera på hur vi kan utveckla våra elevers språkförmåga eftersom om vi bara tittar på diagnoser kommer vi att hitta mer och mer problem. Bruce pratade om dynamisk kartläggning som något som ska ingå i all undervisning och som innebär: 

” ett aktivt och systematiskt samspel mellan lärare och elev, där man provar olika former av hjälp och stöd tills man finner elevens närmaste utvecklingszon; potentialen.” 

Vi skulle kunna fråga oss följande: 
-Vad är det eleven kan? 
-Vad behöver eleven för hjälp för att gå vidare? 

Detta för att vi ska kunna bygga vidare och hjälpa eleven i sin språkutveckling. Och på tal om potentialen, Bruce ser tekniken som ett utmärkt verktyg i arbetet med språkutveckling. 
-Teknikstöd gagnar alla, utropade hon och gav tips om digitala redskap som talsyntes, talböcker, rättstavningsprogram, appar för anteckningsstöd, etc. och rekommenderade några länkar: Myndigheten för tillgängliga medier, Legimus,   Skoldatatek,  Tyda och logopedeniskolan.blogspot.se.

Vad du också med och lyssnade på Barbro Bruce i onsdags? 
Vad tyckte du bäst om i hennes föreläsning?

Palais de Chaillot jardins du Trocadero, Paris 2012                                  Foto: @DeLundberg        

« Tout homme crée sans le savoir

Comme il respire

Mais l'artiste se sent créer

Son acte engage tout son être

Sa peine bien aimée le fortifie »