Schysst på nätet och utanför nätet

Hur många av mina elever blir kränkta varje dag via nätet eller mobilen?

Hur många av mina elever kränker andra? 

Hur många av dem blir sårade av den hårda ton som ekar i den online-miljö där de så gärna vill vara?

Hur många av dem berättar om det för någon vuxen?

Och hur påverkar alla dessa online-erfarenheter elevernas möjlighet att lyckas med sitt lärande i skolan?

En massa tankar och funderingar virvlade i min hjärna efter att ha  deltagit i en workshop om ungas liv på nätet. Det var Mats Olsson från organisationen Friends som ledde workshopen Shysst på nätet på Eberteinska gymnasiet i Norrköping. 

Mats Olsson på Eberteinska

Olsson inledde med att tala om att det som händer på nätet handlar i högsta grad om sociala relationer och just därför är det nödvändigt att vi först fokuserar på den sociala nivån för att därefter gå över till den tekniska. Enligt honom är det de  vuxnas ansvar att göra något mot kräkningarna på nätet precis som vi gör när det gäller den fysiska miljön. Här ställde han två frågor:

-Kan du beskriva din skolgård?

-Kan du beskriva tre internetsidor, spel eller bloggar som dina elever oftast är i kontakt med?

Frågor som påminde mig om hur lite jag visste om mina elevers nätvanor. Enligt Friends Nätrapport 2013 är:

• 45 % av barn och unga, i ålder 12 - 16 och som deltog i undersökningen, har blivit kränkta via nätet eller mobilen och 80 % av dem vet vem det är som utfört kränkningen.
• det är knappt hälften av dem som själva skulle ta hjälp av en vuxen om de blev utsatta för en kränkning på nätet.

Men vad ska vi göra?

Vad ska vi göra? Det är en fråga om konkret görande

Olsson rekommenderar att vi vuxna pratar om nätet med våra barn och unga, att vi visar intresse för deras medievanor, att vi skapar kunskap om olika sociala medier, spel och begrepp om nätet, att vi sätter gränser, att vi berättar vad man kan göra om man blir kränkt, etc. Här har föräldrarna ett stort ansvar :

Som förälder har man givetvis alltid ansvar för vad ens barn gör, oavsett var barnet befinner sig. Hur man beter sig inom familjen, hur man löser konflikter, hur man pratar om andra människor osv påverkar barnets beteende bland andra - i skolan och på fritiden.

I Friends Nätrapport 2013 kan vi också läsa att

En enkel tumregel att ha med sig är att samma saker är olagliga på och utanför nätet. Om du till exempel hotar eller förtalar någon spelar det ingen roll om det sker på Facebook, Instagram, Minecraft, i korridoren, på skolgården, på bussen eller på stan.

I rapporten listas ut de lagar som gäller också på nätet:

• Olaga hot 4 kap. 5§ Brottsbalken
• Förtal 5 kap. 1§ Brottsbalken
• Förolämpning 5 kap. 3§ Brottsbalken
• Ofredande 4 kap. 7§ Brottsbalken
• Hets mot folkgrupp 16 kap. 8§ Brottsbalken
• Personuppgiftslagen
• Skollagen

I nätgemenskapens tid behöver våra barn och unga stöd för att navigera säkert i den digitala galaxen där de svävar fritt många timmar per dag. Vi behöver anstränga oss för att öka deras digitala kompetens. Barns och ungas mediesituation måste få mer plats i våra diskussioner i skolan och skall inkluderas i vår övergripande arbete med värdegrundsfrågorna. 

I skrivande stund klickar jag mig fram till en artikel på svt.se om den undersökning som den brittiska organisationen IWF (Internet Watch Foundation) har gjort och som visar att bilder på ungdomar, d.s.k. selfies sprids på olika sajter några av dessa med sexuellt eller pedofil innehåll. Reportern i det korta filminslaget slutar sitt inslag med en varning: 

I samma ögonblick som en bild laddas ut på nätet blir den en allmän egendom och kan användas av vem som helst med vilket syfte som helst.

På Sveriges Radios hemsida - P4 Östergötland läser jag om brott mot och av barn på sociala medier: Fler barn startar hotkonto på Instagram lyder rubriken på inslaget. 

Och nu på fredag är det biopremier för filmen IRL (In Real Life) som just handlar om "ondska bland tonåringar i en värld av sociala medier." Filmen kan vara en bra ingång för att starta diskussionen med våra elever om vikten av nätetik. Klicka här så du kan titta på några videoklipp från filmen IRL, två världar - en verklighet.

De nya tekniska redskapen öppnar för oss enorma möjligheter men de sätter också igång psykiska och sociala mekanismer och det är oerhört viktigt att förstå sig på dem. Att öka mediekunnighet bland våra elever är kanske det viktigaste uppdraget i den digitaliserade skolan. 

I en värld av möjligheter, In Real Life

Till slut och till alla mina elever: tänk efter före du skickar en taskig kommentar, före du ”gillar” en taskig kommentar, före du laddar in en bild som kan göra skada. Tänk på den som sitter på andra sidan skärmen och tar emot dina elaka digitala kommentarer. Var en medmänniska och visa empati.

Du kan göra skillnad.

Tillsammans kan vi göra skillnad.

Foto: Violeta H. de Lundberg